Javascript must be enabled to continue!
Ett tandvårdsperspektiv på förebyggande och hälsofrämjande verksamhet – exempel på kariesprevention från Västra Götaland
View through CrossRef
Under 1900-talet har utvecklingen gått från att i stort sett alla hade karies till att många idag är helt friska. Tyvärr har också en ojämn fördelning av kariessjukdomen blivit allt tydligare. Denna positiva utveckling av munhälsan är ett resultat av framgångsrika insatser men har också påverkat tandvårdens verksamhet. Från att siktet varit inställt på att borra bort sjukdomen har ett preventivt och hälsofrämjande synsätt kompletterat synen på symtomatisk behandling. Exempel på förebyggande insatser beskrivs utifrån olika åldrar. Vikten av register för att följa hälsoutvecklingen och kunna utvärdera insatta åtgärder lyfts fram. I framtiden är samverkan mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården samt inom skola och omsorg angelägen. Samverkan kan med fördel riktas till utsatta grupper med ett holistiskt och salutogent anslag. During the 20th century, the incidence of dental caries changed dramatically; from almost a 100 percent prevalence to a majority of people being caries-free. However, what has become evident is the uneven distribution of the disease. This development towards a population with less dental caries influences how the dental care sector is organized but is also a result of successful efforts within the sector. The thought that caries could be cured by drilling has been replaced by a preventive and health promotive way of thinking. Preventive actions aimed towards different age groups is here described, and the importance of assessing and evaluating the interventions is highlighted. In the future, an interprofessional cooperation between the health, school and care sector is important and could preferably be aimed towards groups with low socioeconomic status using holistic and salutogenic approaches.
Stiftelsen Socialmedicinsk tidskrift
Title: Ett tandvårdsperspektiv på förebyggande och hälsofrämjande verksamhet – exempel på kariesprevention från Västra Götaland
Description:
Under 1900-talet har utvecklingen gått från att i stort sett alla hade karies till att många idag är helt friska.
Tyvärr har också en ojämn fördelning av kariessjukdomen blivit allt tydligare.
Denna positiva utveckling av munhälsan är ett resultat av framgångsrika insatser men har också påverkat tandvårdens verksamhet.
Från att siktet varit inställt på att borra bort sjukdomen har ett preventivt och hälsofrämjande synsätt kompletterat synen på symtomatisk behandling.
Exempel på förebyggande insatser beskrivs utifrån olika åldrar.
Vikten av register för att följa hälsoutvecklingen och kunna utvärdera insatta åtgärder lyfts fram.
I framtiden är samverkan mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården samt inom skola och omsorg angelägen.
Samverkan kan med fördel riktas till utsatta grupper med ett holistiskt och salutogent anslag.
During the 20th century, the incidence of dental caries changed dramatically; from almost a 100 percent prevalence to a majority of people being caries-free.
However, what has become evident is the uneven distribution of the disease.
This development towards a population with less dental caries influences how the dental care sector is organized but is also a result of successful efforts within the sector.
The thought that caries could be cured by drilling has been replaced by a preventive and health promotive way of thinking.
Preventive actions aimed towards different age groups is here described, and the importance of assessing and evaluating the interventions is highlighted.
In the future, an interprofessional cooperation between the health, school and care sector is important and could preferably be aimed towards groups with low socioeconomic status using holistic and salutogenic approaches.
Related Results
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige?
Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige?
Under senare delen av 1990-talet framstod Sverige som ett föregångsland för ett expanderande välfärdssamhälle med reformer och införande av service och social grundtrygghet i livet...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från b...
Hållbara Smarta Parker : digitalt stöd för utemiljöskötsel
Hållbara Smarta Parker : digitalt stöd för utemiljöskötsel
Projektet Planeringssystem för behovsstyrd utemiljöskötsel genom användning av mätdata från sensorer har drivits under 2021 och 2022. Medverkande parter har varit Göteborgs stad, H...

