Hållbara Smarta Parker : digitalt stöd för utemiljöskötsel

Projektet Planeringssystem för behovsstyrd utemiljöskötsel genom användning av mätdata från sensorer har drivits under 2021 och 2022. Medverkande parter har varit Göteborgs stad, Husqvarna AB och Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU. Finansieringen kommer från Movium Partnerskap och parterna i lika delar. Resultatet har blivit ett spännande sökande efter användning av smart teknik för att se vilka möjligheter det finns att i högre grad arbeta med behovsstyrda skötselaktiviteter, i motsats till frekvensstyrda sådana. Tillförda projektmedel har möjliggjort tester och uppföljning av sådant som inte rymts inom Vinnovatestbädden Hållbara Smarta Parker där, utöver ovannämnda parter, även Johanneberg Science Park och Decerno medverkat. Geografiskt har fokus varit på Trädgårdsföreningen och Slottsskogen, kompletterat med ett antal andra platser i Göteborg. De inledande försöken i detta projekt under 2021 fokuserade på ett system för uppkopplade handhållna maskiner (t ex trimrar, lövblåsar och motorsågar) och hur data från maskinerna skulle kunna användas i planeringen av utemiljöskötseln. Parallellt utforskades hur data från olika typer av sensorer skulle kunna användas för ökad behovsstyrning av skötseln. Baserat på en workshop för uppföljning av erfarenheterna från 2021 avslutades försöken med de uppkopplade maskinerna, då utvecklingsmöjligheterna inom projektet betraktades som begränsade. Istället planererades inför 2022 nya försök med fokus på möjligheten att ta fram lösningar för identifiering av skötselbehov kopplade till de resurskrävande skötselaktiviteterna gräsklippning, ogräsrensning och renhållning. Parallellt undersöktes också ett system för planering och automatiska arbetsordrar i anslutning till skötsel av förskolegårdar inom Lokalförvaltningen i Göteborg. I denna rapport beskrivs arbetet med de olika försöken baserat på en inledande mer teoretisk utgångspunkt för vad hållbara smarta parker kan vara och hur de kan sättas i ett större sammanhang. Resultatet är att det finns många möjligheter att använda de testade lösningarna för att öka behovsstyrningen av utemiljöskötseln. Det finns när rapporten skrivs många olika möjligheter att via sensorer och annan teknik ta fram dataunderlag för att i högre grad styra skötseln baserat på behov. Det finns dock ett stort behov att utveckla lösningar som täcker större del av de skötselaktiviteter som utförs i utemiljöer. De lösningar som finns tillgängliga för t ex fuktsensorer som via en app kan guida beslut om när bevattning bör ske är avgränsade till mindre delar av arbetet och ger inte grund för att planera det samlade arbetet med skötsel. Här finns ett behov av ett utvecklat system som kan ligga till grund för behovsstyrd planering av skötselarbetet där olika delar kan integreras. Erfarenheterna från projektet pekar på att det finns en intressant utmaning i att balansera hur ett samlande system kan hjälpa till att skapa överblick mot att undvika att samma system blir alltför styrande och administrativt tungt att arbeta med. Både ett samlande system och de olika delarna för indata via sensorer, kameror, drönare och satellit är under utveckling och det kommer att dröja ett antal år innan det finns samlande system som inkluderar indata från merparten av utemiljön.