Populistisk retorik i mainstream-politiken

Har en populistisk retorik tagit sig in i svensk mainstream-politik? Artikeln studerar Ebba Busch, Kristdemokraternas ledare, som under valrörelsen anklagades för att uttrycka sig populistiskt. I vilken mening kan man hävda att så var fallet? Och vilka retoriska strategier använde hon då som kan inordnas under beteckningen populistisk stil? Artikeln utgår från Benjamin Moffitts beskrivning av populistiska drag i den politiska stilen, i kombination med inslag från modern retorisk teori och ritualteori. Den studerar Buschs politiska kommunikation under 2022 års valrörelse, i tal, debatter, utfrågningar samt i kommunikation på sociala medier. Studien använder retorisk närläsning i sina analyser och kan visa att Busch ofta appellerar till ett slags folkbegrepp (i termer av Svenssonlivet, det svenska hjärtlandet mm) som används försåtligt för att skapa konfliktlinjer i debatten och vinna politiska poänger. Hon arbetar medvetet med krisnarrativ som, bland annat, förflyttar krisen till ett existentiellt plan, och med ett berättande som har starka melodramatiska inslag. Hon arbetar till sist med skilda personor, eller ethos-konstruktioner, som rymmer olika roller, ofta till synes oförenliga.