Ett tvärsnitt av svensk matematikdidaktisk forskning

I detta kapitel tittar vi närmare på 38 (20%) av de svenska licentiatuppsatser och doktorsavhandlingar som publicerats mellan 1919 och 2017 och samlat ihop forskningsresultat. Först ger vi en idé om vad som tas upp i uppsatserna, och sedan kategoriserar vi dem utifrån vår tolkning av Habermas kunskapsintressen. Denna analys visar att studierna har olika ändamål och att dessa förekommer med olika frekvens. Studier som vill föreskriva innehåll eller undervisningsmetod —det teknisk-rationella intresset— är väl representerade, och det gäller också studier som vill förstå sammanhang —det historisk-hermeneutiska intresset. Däremot är studier som siktar mot att avtäcka det förgivettagna —det emancipatoriska intresset— inte lika vanliga. Detta resultat ger en indikation om vilka idéer om skola, matematik och undervisning som styr, eller åtminstone avspeglas i, forskningen. Vi diskuterar avslutningsvis hur viktigt det är att förhålla sig till vilka intressen och antaganden som styr ett forskningsresultat, om man ska relatera det till skolans praktik.