”Och jag har redan fyllt fyra år!” – kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn

Under 1990-talet har den svenska förskolan förändrats. Flera stora reformer har genomförts (t.ex. läroplan och maxtaxa) och den venska förskolan har kommit att framstå som ”barnens egen” förskola där barn har rätt till deltagande i pedagogiska verksamheter. Det framträder också nya synsätt på barn och barndom där barnen numera betraktas som aktiva, självständiga individer som inte bara tillåts utan också förväntas ha inflytande över sin vardag (se t.ex. Kampmann 2004). Arbetet med normer och värden betonas särskilt i förskolan, barnen ska utvecklas till demokratiska medborgare som har förståelse för och kan handskas med den kulturella mångfald och de olikheter som samhället består av. I denna decentraliserade förskola har ansvar för innehåll i verksamheten till stor del flyttats från centralt håll till de pedagoger och de praktiker där verksamheten tar form. På så vis har förskolan blivit en institution för värdefostran där barn genom sitt deltagande i förskolans verksamheter blir subjekt för genomförandet av centrala politiska idéer om t.ex. allas lika värde. Men hur ser det ut i praktiken? Den här studien är en del av ett större projekt som vi kallar ”Förändring och stabilitet i sociala kunskapsdomäner bland barn i förskolan” och som syftar till att integrera perspektiv på barndom, barns kamratkulturer och förskolan som institution. En mer detaljerad beskrivning av projektets teoretiska grunder finns återgivet i Löfdahl (2005). Syftet med denna artikel är att undersöka och beskriva hur barn i förskolan tillsammans skapar och använder kunskap om ålder i gemensamma aktiviteter. I syftet ingår att utveckla teoretiska begrepp för att tolka och förstå betydelsen av ålder inom dessa sociala kunskapssystem.