Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Det goda biokolet

View through CrossRef
Biokol har länge använts som jordförbättrare och har på senare år fått ökad uppmärksamhet för sina tillämpningar inom lantbruk, industri och som kolsänka. År 2022 stod lantbruket för cirka 14 % av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp, varav hälften av detta utgjordes av metan från idisslande djur.Denna förstudie undersökte biokolets potential som fodertillsats till idisslande djur, för att minska metanutsläpp och samtidigt bidra till förbättrad djurhälsa, stallmiljö och efterföljande gödseleffekter. Studien har samlat aktörer från lantbruk, forskning och biokolsproduktion för att kartlägga förutsättningar, hinder och affärsmodeller för användningen. Detta för att lägga grunden för kommande fortsättningsprojekt.En del i förstudien var att studera relevanta regelverk och certifieringar, från EU:s och Sveriges foderlagstiftning till certifieringssystem som European Biochar Certificate (EBC) och svenska kolkreditsystem. Det kan konstateras att det saknas direkta regulatoriska hinder för användning av biokol som fodertillsats.En annan viktig del var att sammanställa befintlig litteratur samt utforma en idé för ett framtida vetenskapligt djurförsök. I nuläget saknas det studier i Sverige som undersöker biokolets påverkan på metanutsläpp hos idisslare. De studier som finns från andra delar av världen visar varierande resultat, vilket gör det svårt att dra entydiga vetenskapliga slutsatser. Slutsatsen från litteraturstudien är att biokol kan ha en potential att minska metanutsläppen, vilket då kan minska klimatpåverkan från kött- och mejeriproduktion.För att kunna validera effekterna av biokol som fodertillsats krävs fortsatt forskning, vetenskapliga försök och utveckling av affärsmodeller som gynnar hela värdekedjan. Förstudien visar att en väg framåt är möjlig men förutsätter fortsatt kunskapsuppbyggnad och konkret samverkan mellan forskning, biokolproduktion, lantbruk och livsmedelsindustri. Ett naturligt nästa steg är ett vetenskapligt och nationellt förankrat försök genomfört i tre steg: i laboratoriemiljö, småskaligt på försöksgård samt fältförsök i större skala.
Title: Det goda biokolet
Description:
Biokol har länge använts som jordförbättrare och har på senare år fått ökad uppmärksamhet för sina tillämpningar inom lantbruk, industri och som kolsänka.
År 2022 stod lantbruket för cirka 14 % av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp, varav hälften av detta utgjordes av metan från idisslande djur.
Denna förstudie undersökte biokolets potential som fodertillsats till idisslande djur, för att minska metanutsläpp och samtidigt bidra till förbättrad djurhälsa, stallmiljö och efterföljande gödseleffekter.
Studien har samlat aktörer från lantbruk, forskning och biokolsproduktion för att kartlägga förutsättningar, hinder och affärsmodeller för användningen.
Detta för att lägga grunden för kommande fortsättningsprojekt.
En del i förstudien var att studera relevanta regelverk och certifieringar, från EU:s och Sveriges foderlagstiftning till certifieringssystem som European Biochar Certificate (EBC) och svenska kolkreditsystem.
Det kan konstateras att det saknas direkta regulatoriska hinder för användning av biokol som fodertillsats.
En annan viktig del var att sammanställa befintlig litteratur samt utforma en idé för ett framtida vetenskapligt djurförsök.
I nuläget saknas det studier i Sverige som undersöker biokolets påverkan på metanutsläpp hos idisslare.
De studier som finns från andra delar av världen visar varierande resultat, vilket gör det svårt att dra entydiga vetenskapliga slutsatser.
Slutsatsen från litteraturstudien är att biokol kan ha en potential att minska metanutsläppen, vilket då kan minska klimatpåverkan från kött- och mejeriproduktion.
För att kunna validera effekterna av biokol som fodertillsats krävs fortsatt forskning, vetenskapliga försök och utveckling av affärsmodeller som gynnar hela värdekedjan.
Förstudien visar att en väg framåt är möjlig men förutsätter fortsatt kunskapsuppbyggnad och konkret samverkan mellan forskning, biokolproduktion, lantbruk och livsmedelsindustri.
Ett naturligt nästa steg är ett vetenskapligt och nationellt förankrat försök genomfört i tre steg: i laboratoriemiljö, småskaligt på försöksgård samt fältförsök i större skala.

Related Results

Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Det danske partisystem mellem kontinuitet og forandring
Det danske partisystem mellem kontinuitet og forandring
Da Jordskredsvalget ramte det danske partisystem i december 1973, var det nærliggende at se det som begyndelsen til enden for det danske partisystem i den udgave, som det havde haf...
Faglig elevsubjektivering: om at blive til i skolelivets fællesskaber, når læringsmål er til stede
Faglig elevsubjektivering: om at blive til i skolelivets fællesskaber, når læringsmål er til stede
I afhandlingen ”Faglig elevsubjektivering – om at blive til i skolelivets fællesskaber, når læringsmål er til stede” udforskes, hvordan muligheder for faglige elevsubjektiveringer ...
Podcastlytteren som hverdagskurator: En undersøgelse af podcastlytning som praksisfænomen i hverdagen
Podcastlytteren som hverdagskurator: En undersøgelse af podcastlytning som praksisfænomen i hverdagen
Streaming og on demand-mediebrug er en generel medietendens, der breder sig i disse år i kraft af digitaliseringen af medierne. Som et on demand-medie indebærer podcasten en meget...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didakt...

Back to Top