Javascript must be enabled to continue!
Förskolans utbildning i Antropocen
View through CrossRef
Förskolebarnet har historiskt setts som utvecklings- och framtidsprojekt i strävan för ett bättre samhälle. I den senaste Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) har det politiska begreppet hållbar utveckling (HU) lagts till både i förskolans värdegrund och i förtydligande målskrivningar. I denna artikel presenteras en narrativ studie om förskolans utbildning med fokus på förskolans roll ochförskolebarns lärande i antropocen. Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats. Resultatet visar att antropocen som begrepp inte används i förskollärarnas beskrivningar av utbildningen. Dock, framträder i deras berättelser en utbildning där arbetet för en hållbar jord ses som ett grundläggande innehåll och där barns lärande innebär att lära om hållbar resurshantering, källsortering och att lära i och om naturen. Slutligen ger en svag styrning och ledarskap sig tillkänna där hållbar utveckling som begrepp inte ger stöd för tolkningar och förståelser om att arbeta i en utmanande tid i relationen människa och natur.
Title: Förskolans utbildning i Antropocen
Description:
Förskolebarnet har historiskt setts som utvecklings- och framtidsprojekt i strävan för ett bättre samhälle.
I den senaste Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) har det politiska begreppet hållbar utveckling (HU) lagts till både i förskolans värdegrund och i förtydligande målskrivningar.
I denna artikel presenteras en narrativ studie om förskolans utbildning med fokus på förskolans roll ochförskolebarns lärande i antropocen.
Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan.
Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser.
Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats.
Resultatet visar att antropocen som begrepp inte används i förskollärarnas beskrivningar av utbildningen.
Dock, framträder i deras berättelser en utbildning där arbetet för en hållbar jord ses som ett grundläggande innehåll och där barns lärande innebär att lära om hållbar resurshantering, källsortering och att lära i och om naturen.
Slutligen ger en svag styrning och ledarskap sig tillkänna där hållbar utveckling som begrepp inte ger stöd för tolkningar och förståelser om att arbeta i en utmanande tid i relationen människa och natur.
Related Results
Pedagogisk forskning i antropocen
Pedagogisk forskning i antropocen
I detta temanummer uppmärksammar vi begreppet antropocen och diskuterar vilken betydelse antropocen kan ha för hur vi inom pedagogisk forskning tänker och bör tänka kring pedagogik...
Az antropocén teológiája felé
Az antropocén teológiája felé
A tanulmány az antropocén korszakát a teológia jelen kontextusaként értelmezi. Az első rész az antropocén természettudományos fogalmainak történetét és fejlődését tárgyalja, különö...
Lyssnande undervisning i förskolan
Lyssnande undervisning i förskolan
Den här artikelns fokusområde placeras i forskningssamtalet om hur undervisning kan förstås i förskolans praktik. Mer precist undersöks kopplingen mellan förskollärares reflektione...
Bokrecension: Didaktisk dialog i högre utbildning (2021)
Bokrecension: Didaktisk dialog i högre utbildning (2021)
"Handen på hjärtat: när bjöd du senast in en kollega i ditt undervisningsrum för att få lite respons och några spännande förslag på hur du kan skapa ännu bättre undervisning? I ärl...
Återbruk i antropocen
Återbruk i antropocen
Syftet med artikeln är att skapa kunskap om hur återbruk kan förstås som didaktisk verksamhet. Artikelns forskningsfrågor är (1) Vad är ett möjligt undervisningsinnehåll om återbru...
Ledare nr.1, 2022
Ledare nr.1, 2022
Välkomna till det första numret av Högre utbildning år 2022! Efter nästan två års digital undervisning på distans har vårterminen till största del utspelat sig på campus igen, efte...
Ledare nr 2 2024: Olika utgångspunkter för pedagogisk utveckling och fördjupad diskussion kring högre utbildning
Ledare nr 2 2024: Olika utgångspunkter för pedagogisk utveckling och fördjupad diskussion kring högre utbildning
"Nu är det höst! Vårterminen avslutades med den nationella högskolepedagogiska konferensen ”NU 2024”, som gick av stapeln vid Umeå universitet. Strax före midsommar samlades drygt ...
Skratt, gråt och beröring i socialt samspel: barns känslor och moraliska socialisation i förskolan
Skratt, gråt och beröring i socialt samspel: barns känslor och moraliska socialisation i förskolan
I förskolans verksamhet är barns emotionella uttryck som skratt, gråt och ilska en del av vardagen, och förskolepersonalens förhållningssätt till barns skilda emotionella uttryck s...

