Hälsolitteracitet och dess samband med motions- och idrottsvanor och subjektiv hälsa bland finlandssvenska studerande på andra stadiet

I den här studien studerades hälsolitteracitetens samband med motions- och idrottsvanor och subjektiv hälsa bland studerande i svenskspråkiga gymnasier och yrkesskolor i Finland. Som datamaterial användes nationella LIITU-studien som ordnades för första gången bland studerande i finsk- och svenskspråkiga gymnasier och yrkesskolor på våren och hösten 2020 när covid-19-pandemin pågick. Data insamlades med en elektronisk enkät som studerandena fyllde i under skoltid. Enkäten innehöll frågor om hälsolitteracitet samt fysisk, psykisk och social hälsa. Hälsolitteracitet mättes med validerade mätinstrumentet Health Literacy for School-Aged Children (HLSAC), som bestod av 10 påståenden gällande teoretiska och praktiska färdigheter, kritiskt tänkande, självkännedom och etiskt ansvar. Nivån av hälsolitteracitet bestämdes utgående från validerade poänggränser. Som statistiska analysmetoder användes Mann-Whitney U -test, chi2-test och logistiska regressionsanalyser. Sammanlagt deltog 887 svenskspråkiga studerande. Hälsolitteraciteten var högre bland kvinnorna jämfört med männen, gymnasiestuderande jämfört med yrkesstuderande och på våren jämfört med hösten. De som hade hög hälsolitteracitet uppnådde i högre grad motionsrekommendationerna, hade bättre självskattad hälsa och upplevde psykiska besvär mer sällan jämfört med de som hade lägre hälsolitteracitet. Bland männen associerade hälsolitteracitet också positivt med regelbundet och aktivt idrottande i idrottsförening. Resultaten stöder tidigare forskningsresultat om hälsolitteracitetens väsentliga betydelse i främjande av individers välmående. Pandemiåret gav unika infallsvinklar i ämnesområdet. För att minska på skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är det viktigt att i framtiden forska mera i ämnesområdet samt kartlägga vilken roll till exempel skolor och idrottsföreningar har i jämlikt främjande av hälsolitteracitet.