Räkna med kvinnor: Global Media Monitoring Project 2025: Nationell rapport Sverige

Nyheter handlar om att välja. Och fortfarande väljs kvinnor bort. The Global Media Monitoring Project (GMMP) 2025 ger en dyster bild av läget i världen. Kvinnor utgör halva världens befolkning men syns bara i en fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Sverige hör till länderna som placerar sig i topp, men med 37 procent kvinnor i nyheterna inom press, radio och tv så finns det fortfarande mycket jobb kvar att göra. GMMP har genomförts vart femte år sedan 1995. Studien är unik, eftersom nyheterna undersökts på samma sätt över hela världen, samtidigt. Visserligen är undersökningen baserad på en dags granskning, men nyhetsarbete är så rutinbaserat att även en dag ger en tydlig bild av det globala nyhetsflödet, och i viss mån även hur det ser ut i enskilda länder som Sverige. Det är viktigt med globala jämförelser. När GMMP genomfördes för första gången 1995 deltog 71 länder som med en gemensam metod granskade press, radio och tv-nyheter under en dag. Sedan 2010 ingår även internetbaserade nyhetssajter i studien. För varje gång som undersökningen har genomförts har fler länder anslutit sig till studien. Fram tills i år. 2020 deltog 116 länder, trots svårigheterna med att genomföra studien mitt under coronapandemin. 2025 ser vi en tillbakagång, då bara 94 länder har haft möjlighet att delta. Brist på finansiering och frivilliga krafter är två förklaringar. GMMP talar dock sitt tydliga språk, utvecklingen går oerhört långsamt: Från 17 procent kvinnor i det globala nyhetsflödet 1995 till 26 procent 2025. Samtidigt saknas dessutom grundläggande data från många länder, varav flera ofta presterar lågt i olika index både vad gäller pressfrihet och jämställdhet. För Sveriges del visar GMMP att kvinnors andel i svenska nyheter är i princip oförändrad; den minskade marginellt från 38 procent 2020 till 37 procent 2025. Det finns samtidigt många exempel på svenska redaktioner och redaktionsledningar som har rutiner och riktlinjer för att skapa en bättre könsbalans i sina nyheter och organisationer. Många integrerar även andra representationsfrågor i sitt nyhetstänk och diskuterar vilka kvinnor och män som kommer till tals och på vilket sätt. Läs mer om detta i avsnittet Medierna svarar. Rapporten granskar också journalistutbildningarnas roll för medvetenhet kring jämställd representation. I den tredje delen av rapporten gör vi internationella nedslag och påminner om de globala åtaganden om medier och jämställdhet som Sverige har förbundit sig till. Rapporten innehåller också information om medieutvecklingen, hur redaktioner kan räkna ut sitt eget jämställdhetsindex och vidare lästips. Den svenska GMMP-rapportens titel Räkna med kvinnor har två betydelser. En syftar på det trägna mätarbete som journalister, medieaktivister, forskare och jämställdhetsarbetare utför för att studera hur kvinnor kommer till tals i nyhetsförmedlingen. Nyheter är en av de viktigaste informationskanalerna till medborgarna och har stor betydelse för vår förståelse av världen. Fortfarande marginaliseras kvinnor i nyheterna. Därför fortsätter vi räkna. Den andra betydelsen av Räkna med kvinnor är att utmana den realitet som den systematiska underrepresentationen av kvinnor i nyhetsmedierna avslöjar, det vill säga att kvinnors verkligheter, tankar, världar och villkor fortfarande inte räknas fullt ut. Nyhetsmedierna är en maktsfär som har ett stort ansvar för demokratisk samhällsutveckling. När dessa medier återkommande sorterar bort kvinnors åsikter, erfarenheter och kunskap riskerar de att bli en tillbakahållande kraft som motverkar en jämställd, hållbar och rättvis samhällsutveckling. Sverige vill gärna se sig som ett redan jämställt land. Det finns ett antal metoder för jämställdhetsarbete tillgängliga, genus- och jämställdhetsforskningen är omfattande och jämställdhetspolitiken progressiv. Kvinnor i Sverige har själva med stor framgång gjort – och gör – anspråk på inflytande i politik och beslutsfattande. De utbildar sig och är högpresterande i skola, arbetsliv och som omsorgsgivare. Men kvinnor har rätt att komma till tals även i medierna, oavsett om de gör skillnad eller ej. Därför fortsätter vi att räkna.