Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Etik och pedagogik I-III - tre artikelfragment

View through CrossRef
I tre artikelfragment diskuteras hur moral och religion spelar en roll i relation till den praktiska kunskapen som ledsagar mänskligt handlande. Diskussionen i artikeln upplysas av dels Freud och hans Oidipus-komplex, dels de så kallade kritiska teorier. I de pedagogiska praktikerutbildninger ses att disciplinen pedagogisk etik inte finns som symtom på en "förträngning av den etiska frågan". Detta perspektiveras till Weber som, precis som Habermas, ser västerlandets historia som en rationaliseringsprocess, och till Claude Lévi-Strauss. Senare ställs frågan hur detta studie placeras inom vetenskaperna i bredaste mening, om man vill formulera en teori mot bakgrund av empiriska studier. Enligt Habermas handlar studiet om att systematiskt rekonstruera förteoretiskt vetande hos en kompetent aktör. Rekonstruktiv vetenskap vill gå in i utövandet av en kompetens och rekonstruera hur den kompetenta gör. Detta relateras till Bourdieus teorier som inte ser den praktiska kunskapen som ett förstadium till den teoretiska kunskapen. "Alla människor är lika" uttrycker en regel och inte är en empirisk generalisering, och relateras till Aristoteles' "lika ska behandlas lika, olika ska behandlas olika". En slutsats är att eftersom vi hela tiden tvingas införa ett relevanskriterium, kan vi inte ha rättfärdighetsprincipen om vi inte förutsätter att det finns principer överhuvudtaget: retfärdighetsprincipen är redan en andra hands princip; relevansfrågan viser att rättfärdighetsprincipen ytterligare förutsätter andra principer, nämligen att det finns regler för vad man kan kräva i mellanmänskligt handlande. Staf Callewaert avled i 2023, men efterlämnade ett antal artiklar och övriga texter. Texterna redigerades och Abstract samt Introduktion och Avslutning till de tre artikelfragment skrevs i mars 2025 av docent i pedagogik Morten Nørholm.  
Title: Etik och pedagogik I-III - tre artikelfragment
Description:
I tre artikelfragment diskuteras hur moral och religion spelar en roll i relation till den praktiska kunskapen som ledsagar mänskligt handlande.
Diskussionen i artikeln upplysas av dels Freud och hans Oidipus-komplex, dels de så kallade kritiska teorier.
I de pedagogiska praktikerutbildninger ses att disciplinen pedagogisk etik inte finns som symtom på en "förträngning av den etiska frågan".
Detta perspektiveras till Weber som, precis som Habermas, ser västerlandets historia som en rationaliseringsprocess, och till Claude Lévi-Strauss.
Senare ställs frågan hur detta studie placeras inom vetenskaperna i bredaste mening, om man vill formulera en teori mot bakgrund av empiriska studier.
Enligt Habermas handlar studiet om att systematiskt rekonstruera förteoretiskt vetande hos en kompetent aktör.
Rekonstruktiv vetenskap vill gå in i utövandet av en kompetens och rekonstruera hur den kompetenta gör.
Detta relateras till Bourdieus teorier som inte ser den praktiska kunskapen som ett förstadium till den teoretiska kunskapen.
"Alla människor är lika" uttrycker en regel och inte är en empirisk generalisering, och relateras till Aristoteles' "lika ska behandlas lika, olika ska behandlas olika".
En slutsats är att eftersom vi hela tiden tvingas införa ett relevanskriterium, kan vi inte ha rättfärdighetsprincipen om vi inte förutsätter att det finns principer överhuvudtaget: retfärdighetsprincipen är redan en andra hands princip; relevansfrågan viser att rättfärdighetsprincipen ytterligare förutsätter andra principer, nämligen att det finns regler för vad man kan kräva i mellanmänskligt handlande.
Staf Callewaert avled i 2023, men efterlämnade ett antal artiklar och övriga texter.
Texterna redigerades och Abstract samt Introduktion och Avslutning till de tre artikelfragment skrevs i mars 2025 av docent i pedagogik Morten Nørholm.
 .

Related Results

Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Förord
Förord
Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras ti...
Genus och skogsägande - kunskap för vägar mot ett jämställt skogsägarskap : en forskningsöversikt
Genus och skogsägande - kunskap för vägar mot ett jämställt skogsägarskap : en forskningsöversikt
Den svenska skogssektorn präglas av ojämställdhet, där män dominerar både ägandet och brukandet av skog. Kvinnor utgör cirka 39 % av skogsägarna men äger mindre areal och möter str...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Ekologiska trender och prognoser i recipientområdet för Forsmarks kärnkraftverk
Ekologiska trender och prognoser i recipientområdet för Forsmarks kärnkraftverk
Forsmarks kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter och utgörs av tre stycken kokvattenreaktorer. Vid elproduktionen i kärnkraftverket krävs enorma mängder havsvatten f...

Back to Top