Socialmedicinsk tidskrift och nazismen – exemplet Åke Berglund

Det finns en koppling mellan socialmedicin och rasism vilket bland annat en av Europas första professorer i ämnet, Alfred Grotjahn, visar. Ett svenskt exempel är läkaren Åke Berglund (1898—1976) som var aktiv i flera högernationella och nazistiska föreningar, även efter andra världskriget. Som flitig skribent i Socialmedicinsk tidskrift (SMT) propagerade han för att den biologiskt grundade sociologin skulle vara basen i den medicinska utbildningen. Man skulle arbeta för ”en rashygienisk sanering av befolkningsstocken” och se till att ”landets främsta ledarbegåvningar skulle få ett avgörande inflytande på landets livsfrågor”. Ett försök att försvara en avhandling om sina socialmedicinska idéer 1954 misslyckades. Efter detta återkom han med kritik av den socialmedicinska utbildningen vid landets universitet.