Javascript must be enabled to continue!
Kollegiala samtal som kontext för utveckling av lärares literacyförståelse
View through CrossRef
I denna artikel undersöks kollegiala samtals potential att utveckla lärares literacyförståelse. Två samtal i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet analyseras. Inför samtalen har deltagarna läst artiklar om literacy, som ska diskuteras. I det första samtalet deltar en ämnesmässigt heterogen grupp gymnasielärare på ett yrkesprogram, medan en ämnesmässigt homogen grupp svensklärare från grundskolans senare år deltar i det andra samtalet. Båda samtalen leds av en handledare. Även om samtalen på en övergripande nivå kretsar kring fortbildningens innehåll saknas teck en på ny eller fördjupad literacyförståelse. Orsakerna kan vara flera. I det första samtalet saknas en delad bild av undervisningspraktiken. Istället framträder en tydlig skillnad mellan yrkesämnets muntliga kultur och övriga skolämnens skriftburna kultur, som tycks försvåra möjligheterna att göra literacy till ett gemensamt lärandeobjekt. Det finns också tecken på att artikeln som diskuteras är svårtillgänglig för vissa deltagare. I det andra samtalet har lärarna en delad bild av undervisningspraktiken och en gemensam syn på literacy. Artikelinnehållet görs till utgångspunkt för långa berättelserundor och erfarenhetsutbyte, men erbjuder varken ny kunskap eller nya perspektiv som kan utmana lärarnas förförståelse. Även handledarens roll antas ha betydelse för kunskapsbygget. Trots handledarnas förmodat epistemiska tillgång, förväntas de endast i liten utsträckning ta epistemiskt ansvar för fortbildningssatsningens literacyinnehåll.
English abstract
English title: Peer discussions as an arena for mutual knowledge building about literacy
In this article two peer discussions on literacy issues within the professional development programme Boost for reading are analyzed. The groups of teachers taking part in the discussions differ – one is a heterogeneous group of upper secondary teachers, whereas the other is a more homogenous group of late primary and secondary teachers. From a professional learning perspective (Stoll et al., 2006; Talbert, 2010), we examine the mutual knowledge building processes taking place and what impact the teachers’ previous notions on literacy have. The peer discussions are led by a facilitator. Questions concerning the role of the facilitator are also raised. The role of the facilitator is complex and the two contexts require high and different demands on the facilitator handling the discussion. To facilitate knowledge building, taking the role as a moderator seems to be insufficient. Instead, the teachers are dependent upon the facilitator meditating the literacy issues as well as challenging prior knowledge.
Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk
Title: Kollegiala samtal som kontext för utveckling av lärares literacyförståelse
Description:
I denna artikel undersöks kollegiala samtals potential att utveckla lärares literacyförståelse.
Två samtal i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet analyseras.
Inför samtalen har deltagarna läst artiklar om literacy, som ska diskuteras.
I det första samtalet deltar en ämnesmässigt heterogen grupp gymnasielärare på ett yrkesprogram, medan en ämnesmässigt homogen grupp svensklärare från grundskolans senare år deltar i det andra samtalet.
Båda samtalen leds av en handledare.
Även om samtalen på en övergripande nivå kretsar kring fortbildningens innehåll saknas teck en på ny eller fördjupad literacyförståelse.
Orsakerna kan vara flera.
I det första samtalet saknas en delad bild av undervisningspraktiken.
Istället framträder en tydlig skillnad mellan yrkesämnets muntliga kultur och övriga skolämnens skriftburna kultur, som tycks försvåra möjligheterna att göra literacy till ett gemensamt lärandeobjekt.
Det finns också tecken på att artikeln som diskuteras är svårtillgänglig för vissa deltagare.
I det andra samtalet har lärarna en delad bild av undervisningspraktiken och en gemensam syn på literacy.
Artikelinnehållet görs till utgångspunkt för långa berättelserundor och erfarenhetsutbyte, men erbjuder varken ny kunskap eller nya perspektiv som kan utmana lärarnas förförståelse.
Även handledarens roll antas ha betydelse för kunskapsbygget.
Trots handledarnas förmodat epistemiska tillgång, förväntas de endast i liten utsträckning ta epistemiskt ansvar för fortbildningssatsningens literacyinnehåll.
English abstract
English title: Peer discussions as an arena for mutual knowledge building about literacy
In this article two peer discussions on literacy issues within the professional development programme Boost for reading are analyzed.
The groups of teachers taking part in the discussions differ – one is a heterogeneous group of upper secondary teachers, whereas the other is a more homogenous group of late primary and secondary teachers.
From a professional learning perspective (Stoll et al.
, 2006; Talbert, 2010), we examine the mutual knowledge building processes taking place and what impact the teachers’ previous notions on literacy have.
The peer discussions are led by a facilitator.
Questions concerning the role of the facilitator are also raised.
The role of the facilitator is complex and the two contexts require high and different demands on the facilitator handling the discussion.
To facilitate knowledge building, taking the role as a moderator seems to be insufficient.
Instead, the teachers are dependent upon the facilitator meditating the literacy issues as well as challenging prior knowledge.
Related Results
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didakt...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Skötseln av våra städer blir alltmer central allteftersom städerna växer och klimatet förändras. Existerande, samt planerade, grönytor, parker och trädplanteringar bör därför förva...
“Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby
“Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–19...
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från b...
Existentiella samtal inom hälso- och sjukvård: Kuratorers erfarenheter av samtal om döden
Existentiella samtal inom hälso- och sjukvård: Kuratorers erfarenheter av samtal om döden
Syftet med denna studie var att undersöka kuratorers erfarenheter av samtal om döden med patienter och närstående, vilka faktorer som hindrar respektive underlättar för dessa samta...

