Javascript must be enabled to continue!

Og de er som furier (5)

View through National Gallery of Denmark

Værkdatering: 1810-1820

Francisco de Goya

Title: Og de er som furier (5)

Description not available.

Related Results

Byste av forstmannen Max Robert Pressler (1815-1866). Dette tredimensjonale portrettet står i Forstbotanische Garten i Tharandt i Sachsen, som var Presslers arbeidssted, noen få meter fra «sveitserhuset», som ble reist i 1842, og som på det tidspunktet v

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffat

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffat

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffat

Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modeh

Maria Kihlbaums familjegrav. Modern Johanna Gustava, Bröderna C W och J R Kihlbaum. Maria Helmina Gustava Kihlbaum verkade som fotograf i Sundsvall under ett halvt sekel. (1897-1962) Hennes produktion består främst av porträtt, men även exteriörer och in

Carl Wilhelm "Kåve" Kihlbaum (f. 1857 d. 1907). Grosshandlare och konsul i Sundsvall. Bror till fotograf Maria Kihlbaum. Det var Carl W som visste att det fanns en fotoateljé till salu i Sundsvall som Maria Kihlbaum köpte 1897. Han bosatte sig i Sundvall

Jeans med omsorgsfullt skurna hål på byxbenen. Hålen har successivt och medvetet bearbetats manuellt av ägaren. De är mestadels upprispade med hjälp av nycklar, så att kanterna ska se mjukt fransiga ut. Sax användes inte. Det började med att ett hål uppko