Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2025

View through CrossRef
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav, för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Indikatorn visar den övergripande statusen för svenska fisk- och skaldjursbestånd längs kusterna och i haven, och baseras på de årliga analyserna av enskilda fiskbestånds status i Fiskbarometern (SLU Fiskbarometern 2026). Indikatorn anger om bestånden fiskas hållbart eller ej, vilket i och med denna rapport nu har gjorts för åren 2015-2025. I denna rapport presenteras en bedömning av indikatorns status för bedömningsåret 2025 med data till och med 2024. Metoden för bedömningarna av nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd uppdaterades under 2022, vilket har medfört att indikatorn över andelen hållbara bestånd inte längre är fullt jämförbar mellan samtliga år i tidsserien. I en jämförelse i indikatorrapporten för bedömningsåret 2022 mellan den äldre och den uppdaterade metoden var dock skillnaderna i indikatorns status generellt små. I föreliggande rapport baseras indikatorn på den nya metoden och omfattar således endast resultat för bedömningsåren 2022-2025. Av de totalt 76 redovisade kust- och havslevande bestånden i Fiskbarometern kunde en bedömning göras för 67 bestånd. Av de 76 redovisade bestånden klassades 31 (40,8%) som ”hållbart nyttjande”, vilket är något lägre än bedömningsåret 2024 då andelen var 41,5% (32 av 77 bestånd). Indikatorns status var högst i Bottenviken med 50,0% av de redovisade bestånden klassade som ”hållbart nyttjande”, följt av Västerhavet (40,0%), Östersjön (25,0%) och Bottenhavet (12,5%) Motsvarande för bedömningsåret 2024 för Bottenviken, Västerhavet, Östersjön och Bottenhavet var 40,0%, 46,7%, 25,0%, respektive 7,1%. Sammantaget över alla bedömningsenheter har endast en marginell förändring av indikatorns status skett för 2025 jämfört med 2024. Tre bestånd har gått från ”hållbart nyttjande” till ”ej hållbart nyttjande” (bergskädda Microstomus kitt i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, tobis Ammodytes marinus i Nordsjön och Skagerrak: ICES fångstområde 3r, och vitlinglyra Trisopterus esmarkii i Nordsjön). Två bestånd har gått från ”ej hållbart nyttjande” till ”hållbart nyttjande” (braxen Abramis brama i Ålands hav och skarpsill Sprattus sprattus i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt). Dessutom har ett bestånd av abborre tillkommit (Ålands hav), vilket bedömts som ”hållbart nyttjande”. En högre andel bestånd med så kallad analytisk beståndsuppskattning (MSY- konceptet) ger en högre tillförlitlighet i den sammantagna bedömningen av de bestånd som redovisas i indikatorn. Sammantaget för alla fyra bedömningsenheter 2025 var andelen bestånd med analytisk beståndsuppskattning 27,6% (21 av 76 bestånd). Tillförlitligheten var högst i Västerhavet där andelen bestånd bedömda enligt MSY- konceptet var 37,8%, följt av Östersjön (25,0%), Bottenhavet (14,3%) och Bottenviken (10,0%). Andelen av de totala officiella svenska kommersiella landningarna av fisk och skaldjur som indikatorn omfattar ligger över 99%.
Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences
Title: Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2025
Description:
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav, för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Indikatorn visar den övergripande statusen för svenska fisk- och skaldjursbestånd längs kusterna och i haven, och baseras på de årliga analyserna av enskilda fiskbestånds status i Fiskbarometern (SLU Fiskbarometern 2026).
Indikatorn anger om bestånden fiskas hållbart eller ej, vilket i och med denna rapport nu har gjorts för åren 2015-2025.
I denna rapport presenteras en bedömning av indikatorns status för bedömningsåret 2025 med data till och med 2024.
Metoden för bedömningarna av nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd uppdaterades under 2022, vilket har medfört att indikatorn över andelen hållbara bestånd inte längre är fullt jämförbar mellan samtliga år i tidsserien.
I en jämförelse i indikatorrapporten för bedömningsåret 2022 mellan den äldre och den uppdaterade metoden var dock skillnaderna i indikatorns status generellt små.
I föreliggande rapport baseras indikatorn på den nya metoden och omfattar således endast resultat för bedömningsåren 2022-2025.
Av de totalt 76 redovisade kust- och havslevande bestånden i Fiskbarometern kunde en bedömning göras för 67 bestånd.
Av de 76 redovisade bestånden klassades 31 (40,8%) som ”hållbart nyttjande”, vilket är något lägre än bedömningsåret 2024 då andelen var 41,5% (32 av 77 bestånd).
Indikatorns status var högst i Bottenviken med 50,0% av de redovisade bestånden klassade som ”hållbart nyttjande”, följt av Västerhavet (40,0%), Östersjön (25,0%) och Bottenhavet (12,5%) Motsvarande för bedömningsåret 2024 för Bottenviken, Västerhavet, Östersjön och Bottenhavet var 40,0%, 46,7%, 25,0%, respektive 7,1%.
Sammantaget över alla bedömningsenheter har endast en marginell förändring av indikatorns status skett för 2025 jämfört med 2024.
Tre bestånd har gått från ”hållbart nyttjande” till ”ej hållbart nyttjande” (bergskädda Microstomus kitt i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, tobis Ammodytes marinus i Nordsjön och Skagerrak: ICES fångstområde 3r, och vitlinglyra Trisopterus esmarkii i Nordsjön).
Två bestånd har gått från ”ej hållbart nyttjande” till ”hållbart nyttjande” (braxen Abramis brama i Ålands hav och skarpsill Sprattus sprattus i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt).
Dessutom har ett bestånd av abborre tillkommit (Ålands hav), vilket bedömts som ”hållbart nyttjande”.
En högre andel bestånd med så kallad analytisk beståndsuppskattning (MSY- konceptet) ger en högre tillförlitlighet i den sammantagna bedömningen av de bestånd som redovisas i indikatorn.
Sammantaget för alla fyra bedömningsenheter 2025 var andelen bestånd med analytisk beståndsuppskattning 27,6% (21 av 76 bestånd).
Tillförlitligheten var högst i Västerhavet där andelen bestånd bedömda enligt MSY- konceptet var 37,8%, följt av Östersjön (25,0%), Bottenhavet (14,3%) och Bottenviken (10,0%).
Andelen av de totala officiella svenska kommersiella landningarna av fisk och skaldjur som indikatorn omfattar ligger över 99%.

Related Results

Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2023
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2023
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och ha...
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2024
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2024
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och ha...
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2022
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2022
Sedan 2018 har institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator med tillhörande för uppföljning av miljökvalitetsmå...
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Skötseln av våra städer blir alltmer central allteftersom städerna växer och klimatet förändras. Existerande, samt planerade, grönytor, parker och trädplanteringar bör därför förva...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från b...

Back to Top