Javascript must be enabled to continue!
Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930
View through CrossRef
Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv. Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället. Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick. Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem. Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad. I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer. Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett. Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett socialhistoriskt perspektiv på renlighet.
Nordic Academic Press (Kriterium)
Title: Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930
Description:
Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900.
Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser.
Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar.
Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.
Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället.
Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick.
Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem.
Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad.
I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer.
Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett.
Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett socialhistoriskt perspektiv på renlighet.
Related Results
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Genus och skogsägande - kunskap för vägar mot ett jämställt skogsägarskap : en forskningsöversikt
Genus och skogsägande - kunskap för vägar mot ett jämställt skogsägarskap : en forskningsöversikt
Den svenska skogssektorn präglas av ojämställdhet, där män dominerar både ägandet och brukandet av skog. Kvinnor utgör cirka 39 % av skogsägarna men äger mindre areal och möter str...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Förekomst av bekämpningsmedel i flödestoppar : jämförelse mellan flödesstyrd provtagning i flödestoppar och tidsstyrd veckomedelsprovtagning i en jordbruksbäck i Skåne, 2009-2021
Förekomst av bekämpningsmedel i flödestoppar : jämförelse mellan flödesstyrd provtagning i flödestoppar och tidsstyrd veckomedelsprovtagning i en jordbruksbäck i Skåne, 2009-2021
Syftet med denna rapport är att jämföra två olika metoder för provtagning av ytvatten som används för bestämning av växtskyddsmedel inom den svenska miljöövervakningen; tidsstyrd (...

