Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Ukrainas konstitutionella sicksackande. Regimförändring och partiutveckling under semipresidentialism

View through CrossRef
Ukraine has repeatedly shifted between the two sub-types of semi-presidentialism, i.e. between premier-presidentialism and president-parliamentarism. The aim of this article is to discuss to what extent theoretical arguments against premier-presidential and president-parliamentary systems are relevant for understanding the shifting directions of the Ukrainian regime. As a point of departure, I formulate three main claims from the literature: 1) “President-parliamentarism is less conducive to democratization than premier-presidentialism.” 2) “Semi-presidentialism in both its variants have built-in incitements for intra-executive conflict between the president and the prime minister.” 3) “Semi-presidentialism in general, and president-parliamentarism in particular, encourages presidentialization of political parties.” I conclude from the study’s empirical overview that the president-parliamentary system – the constitutional arrangement with the most dismal record of democratization – has been instrumental in strengthening presidential dominance and authoritarian tendencies. The premier-presidential period 2006–2010 was by no means smooth and stable, but the presidential dominance weakened and the survival of the government was firmly anchored in the parliament. During this period, there were also indications of a gradual strengthening of institutional capacity among the main political parties and the parliament began to emerge as a significant political arena. (Published: April 2016) Citation: Thomas Sedelius (2016) »Ukrainas konstitutionella sicksackande: Regimförändring och partiutveckling under semipresidentialism». Nordisk Østforum 30 [1] 18–37. http://dx.doi.org/10.17585/nof.v30.389
Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk
Title: Ukrainas konstitutionella sicksackande. Regimförändring och partiutveckling under semipresidentialism
Description:
Ukraine has repeatedly shifted between the two sub-types of semi-presidentialism, i.
e.
between premier-presidentialism and president-parliamentarism.
The aim of this article is to discuss to what extent theoretical arguments against premier-presidential and president-parliamentary systems are relevant for understanding the shifting directions of the Ukrainian regime.
As a point of departure, I formulate three main claims from the literature: 1) “President-parliamentarism is less conducive to democratization than premier-presidentialism.
” 2) “Semi-presidentialism in both its variants have built-in incitements for intra-executive conflict between the president and the prime minister.
” 3) “Semi-presidentialism in general, and president-parliamentarism in particular, encourages presidentialization of political parties.
” I conclude from the study’s empirical overview that the president-parliamentary system – the constitutional arrangement with the most dismal record of democratization – has been instrumental in strengthening presidential dominance and authoritarian tendencies.
The premier-presidential period 2006–2010 was by no means smooth and stable, but the presidential dominance weakened and the survival of the government was firmly anchored in the parliament.
During this period, there were also indications of a gradual strengthening of institutional capacity among the main political parties and the parliament began to emerge as a significant political arena.
(Published: April 2016) Citation: Thomas Sedelius (2016) »Ukrainas konstitutionella sicksackande: Regimförändring och partiutveckling under semipresidentialism».
Nordisk Østforum 30 [1] 18–37.
http://dx.
doi.
org/10.
17585/nof.
v30.
389.

Related Results

Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Storskarv i Sverige : predations- och födosöksstudier
Storskarv i Sverige : predations- och födosöksstudier
Efter att tidigare varit utrotad har storskarv (Phalacrocorax carbo) häckat i Sverige sedan mitten av 1900-talet. De flesta storskarvar anländer till Sverige på våren inför häcknin...
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från b...
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2023
Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2023
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och ha...

Back to Top