Javascript must be enabled to continue!
Tecknets medialitet
View through CrossRef
Kapitlet utgår från Charles Sanders Peirces teckendefinition samt en bildsida ur den svenska 1800-talstidningen Ny illustrerad tidning. Genom att kombinera Peirces teckendefinition med forskningsfältet intermediala studier visar kapitlet hur betydelsebildning kan studeras dels utifrån tecknets mediala egenskaper, dels utifrån dess historiskt bestämda samspel med mediekonventioner i det sena 1800-talet. En ledande tanke är att bildsidan är en kombinerad medieprodukt. Den innehåller inskriptioner på bildytan samt relaterar till en bildtext och en vidhängande artikel. Samtidigt står sidans text- och bildelement i relation till den kanal som medierar dem: den övergripande benämningen ”bild” inkluderar en teckning som genom analogt fotografi är överförd till ett plåtavtryck i tidningen. Därtill kommer att bildsidan även intar ett metaförhållande till sin egen medialitet genom att avbilda andra bilder. Kapitlet resulterar i en reflektion över hur bildsidan både relaterar till det sena 1800-talets medielandskap och en annan, transhistorisk och transmedial, kategori av medieprodukter som brukar kallas just metareferentiella. Med dessa delar bildsidan egenskapen att samtidigt exemplifiera och tematisera öppna frågor om bildens möjligheter att mediera, representera och överskrida sina konventionella mediala gränser.
Stockholm University Press
Title: Tecknets medialitet
Description:
Kapitlet utgår från Charles Sanders Peirces teckendefinition samt en bildsida ur den svenska 1800-talstidningen Ny illustrerad tidning.
Genom att kombinera Peirces teckendefinition med forskningsfältet intermediala studier visar kapitlet hur betydelsebildning kan studeras dels utifrån tecknets mediala egenskaper, dels utifrån dess historiskt bestämda samspel med mediekonventioner i det sena 1800-talet.
En ledande tanke är att bildsidan är en kombinerad medieprodukt.
Den innehåller inskriptioner på bildytan samt relaterar till en bildtext och en vidhängande artikel.
Samtidigt står sidans text- och bildelement i relation till den kanal som medierar dem: den övergripande benämningen ”bild” inkluderar en teckning som genom analogt fotografi är överförd till ett plåtavtryck i tidningen.
Därtill kommer att bildsidan även intar ett metaförhållande till sin egen medialitet genom att avbilda andra bilder.
Kapitlet resulterar i en reflektion över hur bildsidan både relaterar till det sena 1800-talets medielandskap och en annan, transhistorisk och transmedial, kategori av medieprodukter som brukar kallas just metareferentiella.
Med dessa delar bildsidan egenskapen att samtidigt exemplifiera och tematisera öppna frågor om bildens möjligheter att mediera, representera och överskrida sina konventionella mediala gränser.
Related Results
Den omplacerade koden: Om Edgar Degas Interiör
Den omplacerade koden: Om Edgar Degas Interiör
Följande text utgör en analys av Edgar Degas målning Interiör från 1868–69. Det är en av konsthistoriens gåtfulla bilder, vars motiv har varit och förblivit omdiskuterat. Bilden sk...
Konsten att spränga ett system
Konsten att spränga ett system
Följande text utgör en analys av Edgar Degas målning Interiör från 1868–69. Det är en av konsthistoriens gåtfulla bilder, vars motiv har varit och förblivit omdiskuterat. Bilden sk...
Tecknets historicitet: En möbeldetalj och dess meningsskapande variation
Tecknets historicitet: En möbeldetalj och dess meningsskapande variation
Syftet med kapitel är dels att visa på potentialen i att studera även små, till synes triviala, detaljer i vardagliga objekt, dels att visa på betydelsen av det historiska sammanha...

