Javascript must be enabled to continue!
22. juli husket nedenfra: overgangsrettferdighet og mikrominner som demokratisk politikk
View through CrossRef
We live in a time of democratic backsliding in which the rise of authoritarian and populist regimes threatens the implementation of transitional justice measures and risks reversing past achievements. Impunity and denial render societies vulnerable to authoritarian nostalgia and the manipulation of unresolved conflicts. At the same time, public memory arenas – monuments, memorial sites, and institutions commemorating victims – are increasingly contested, becoming targets of protest, vandalism, and removal. The struggle over memory is thus also a struggle over the role and place of transitional justice. This chapter examines democratic resilience through the lens of memory. Starting from the relative vulnerability of top-down 22 July memory politics, in which the Norwegian state sets the terms and governs commemorative processes, the chapter explores the concept of “micro-memories” as a way of understanding the role and importance of memory work from below, done by survivors, affected individuals, and local communities. While official memorials tend to endure and invite ongoing collective interpretation, micro-memories are more ephemeral, personal, and dispersed. These include naming buildings or objects after victims, dedicating artistic works, establishing scholarships or solidarity initiatives, planting trees, or highly personal acts such as getting a tattoo. Together, they form a parallel commemorative landscape that is neither fully private nor fully public. Drawing on mapped examples, the chapter shows that memory work can be relational, diverse, and less institutionally bound, highlighting the importance of “resilient memories” that exist beyond state control.
Cappelen Damm Forskning/NOASP
Title: 22. juli husket nedenfra: overgangsrettferdighet og mikrominner som demokratisk politikk
Description:
We live in a time of democratic backsliding in which the rise of authoritarian and populist regimes threatens the implementation of transitional justice measures and risks reversing past achievements.
Impunity and denial render societies vulnerable to authoritarian nostalgia and the manipulation of unresolved conflicts.
At the same time, public memory arenas – monuments, memorial sites, and institutions commemorating victims – are increasingly contested, becoming targets of protest, vandalism, and removal.
The struggle over memory is thus also a struggle over the role and place of transitional justice.
This chapter examines democratic resilience through the lens of memory.
Starting from the relative vulnerability of top-down 22 July memory politics, in which the Norwegian state sets the terms and governs commemorative processes, the chapter explores the concept of “micro-memories” as a way of understanding the role and importance of memory work from below, done by survivors, affected individuals, and local communities.
While official memorials tend to endure and invite ongoing collective interpretation, micro-memories are more ephemeral, personal, and dispersed.
These include naming buildings or objects after victims, dedicating artistic works, establishing scholarships or solidarity initiatives, planting trees, or highly personal acts such as getting a tattoo.
Together, they form a parallel commemorative landscape that is neither fully private nor fully public.
Drawing on mapped examples, the chapter shows that memory work can be relational, diverse, and less institutionally bound, highlighting the importance of “resilient memories” that exist beyond state control.
Related Results
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Varhaiskasvatuksen opettajaopintoihin ja varhaiskasvatusalaan sitoutuminen
Varhaiskasvatuksen opettajaopintoihin ja varhaiskasvatusalaan sitoutuminen
Tämä raportti esittelee Opetus- ja kulttuuriministeriön rahoittaman ja Jyväskylän yliopiston toteuttaman Varhaiskasvatuksen opettajaopintoihin ja varhaiskasvatusalaan sitoutuminen ...
Podcastlytteren som hverdagskurator: En undersøgelse af podcastlytning som praksisfænomen i hverdagen
Podcastlytteren som hverdagskurator: En undersøgelse af podcastlytning som praksisfænomen i hverdagen
Streaming og on demand-mediebrug er en generel medietendens, der breder sig i disse år i kraft af digitaliseringen af medierne. Som et on demand-medie indebærer podcasten en meget...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Internasjonal politikk og arven etter 11. september
Internasjonal politikk og arven etter 11. september
I dette fokusnummeret ser vi tilbake på utviklingen på noen utvalgte områder innenfor internasjonal politikk (temaet) og Internasjonal Politikk (faget) i løpet av de 20 årene som h...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Förekomst av bekämpningsmedel i flödestoppar : jämförelse mellan flödesstyrd provtagning i flödestoppar och tidsstyrd veckomedelsprovtagning i en jordbruksbäck i Skåne, 2009-2021
Förekomst av bekämpningsmedel i flödestoppar : jämförelse mellan flödesstyrd provtagning i flödestoppar och tidsstyrd veckomedelsprovtagning i en jordbruksbäck i Skåne, 2009-2021
Syftet med denna rapport är att jämföra två olika metoder för provtagning av ytvatten som används för bestämning av växtskyddsmedel inom den svenska miljöövervakningen; tidsstyrd (...

