Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Knubbsäl och storskarv i ett skyddsområde för fisk i Bohuslän : inventeringar i 8-fjordarområdet

View through CrossRef
Som en åtgärd för att återetablera nedfiskade lokala bestånd av olika arter av torskfisk och plattfisk inrättades år 2010 ett skyddsområde för fisk i havsområdet innanför Orust och Tjörn (8-fjordarområdet). Eftersom fiskbestånden i området inte visat några tecken på återhämtning har andra påverkansfaktorer än fiske uppmärksammats som tänkbara förklaringar, bland annat predation från knubbsäl (Phoca vitulina) och storskarv (Phalacrocorax carbo). Kunskapen om förekomsten av säl och skarv i anslutning till skyddsområdet för fisk är emellertid bristfällig. Här presenteras resultat från olika inventeringar av knubbsäl och storskarv som utförts i området runt Orust och Tjörn, inklusive 8-fjordarområdets skyddsområde för fisk. Den nationella miljöövervakningen av knubbsäl i augusti och inventeringar av häckande storskarv i maj-juni visar att populationerna av knubbsäl och storskarv har ökat i storlek under 2000-talet såväl i Skagerrak som i området runt Orust och Tjörn. Inventeringsresultaten tyder även på att ökningen avstannat under senare år och att framför allt antalet knubbsälar nu ser ut att minska. Den nationella kustfågelinventeringen i maj-juni och den nationella vinterräkningen av sjöfågel i januari visar att förekomsten av både knubbsäl och storskarv är betydligt större i områdena utanför Orust-Tjörn och i närheten av skarvarnas kolonier än i skyddsområdet för fisk innanför Orust-Tjörn. Inventeringarna indikerar dock inga tydliga ökningar varken av knubbsäl eller skarv i området under 2000-talet. Den nationella kustfågelinventeringen och den nationella vinterräkningen av sjöfågel ger en bild av långtidsförändringar i förekomst av storskarv, men inventeringarnas geografiska täckning är begränsad, förutom i kustfågelinventeringen 2001–2013 och de år vinterräkningen gjorts med flygplan. Ett större antal årligt inventerade rutor eller sektorer i området runt Orust och Tjörn skulle ge ett bättre underlag. Genom att lägga till en hösträkning av sjöfågel skulle man även få bättre förståelse för hur antalet storskarvar varierar mellan områden och år under en period då antalet skarvar i området är som högst. Förekomsten av knubbsäl och storskarv i skyddsområdet för fisk varierade tydligt mellan olika årstider. Antalet sälar var som högst under vintern, men med stor variation mellan år beroende på isutbredningen, medan antalet skarvar var som högst under hösten. Det syntes inga tecken på att sälar och skarvar förekom i större tätheter i specifika vattenområden. De olika inventeringar som bedrivits i området runt Orust och Tjörn ger liknande resultat om förekomsten av storskarv i skyddsområdet. Den del av skyddsområdet som inventerats varje månad 2019-2021 uppskattades hysa upp till 200 skarvar vintertid och upp till 800 under hösten. Antalet knubbsälar var betydligt färre, oftast bara några tiotal.
Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences
Title: Knubbsäl och storskarv i ett skyddsområde för fisk i Bohuslän : inventeringar i 8-fjordarområdet
Description:
Som en åtgärd för att återetablera nedfiskade lokala bestånd av olika arter av torskfisk och plattfisk inrättades år 2010 ett skyddsområde för fisk i havsområdet innanför Orust och Tjörn (8-fjordarområdet).
Eftersom fiskbestånden i området inte visat några tecken på återhämtning har andra påverkansfaktorer än fiske uppmärksammats som tänkbara förklaringar, bland annat predation från knubbsäl (Phoca vitulina) och storskarv (Phalacrocorax carbo).
Kunskapen om förekomsten av säl och skarv i anslutning till skyddsområdet för fisk är emellertid bristfällig.
Här presenteras resultat från olika inventeringar av knubbsäl och storskarv som utförts i området runt Orust och Tjörn, inklusive 8-fjordarområdets skyddsområde för fisk.
Den nationella miljöövervakningen av knubbsäl i augusti och inventeringar av häckande storskarv i maj-juni visar att populationerna av knubbsäl och storskarv har ökat i storlek under 2000-talet såväl i Skagerrak som i området runt Orust och Tjörn.
Inventeringsresultaten tyder även på att ökningen avstannat under senare år och att framför allt antalet knubbsälar nu ser ut att minska.
Den nationella kustfågelinventeringen i maj-juni och den nationella vinterräkningen av sjöfågel i januari visar att förekomsten av både knubbsäl och storskarv är betydligt större i områdena utanför Orust-Tjörn och i närheten av skarvarnas kolonier än i skyddsområdet för fisk innanför Orust-Tjörn.
Inventeringarna indikerar dock inga tydliga ökningar varken av knubbsäl eller skarv i området under 2000-talet.
Den nationella kustfågelinventeringen och den nationella vinterräkningen av sjöfågel ger en bild av långtidsförändringar i förekomst av storskarv, men inventeringarnas geografiska täckning är begränsad, förutom i kustfågelinventeringen 2001–2013 och de år vinterräkningen gjorts med flygplan.
Ett större antal årligt inventerade rutor eller sektorer i området runt Orust och Tjörn skulle ge ett bättre underlag.
Genom att lägga till en hösträkning av sjöfågel skulle man även få bättre förståelse för hur antalet storskarvar varierar mellan områden och år under en period då antalet skarvar i området är som högst.
Förekomsten av knubbsäl och storskarv i skyddsområdet för fisk varierade tydligt mellan olika årstider.
Antalet sälar var som högst under vintern, men med stor variation mellan år beroende på isutbredningen, medan antalet skarvar var som högst under hösten.
Det syntes inga tecken på att sälar och skarvar förekom i större tätheter i specifika vattenområden.
De olika inventeringar som bedrivits i området runt Orust och Tjörn ger liknande resultat om förekomsten av storskarv i skyddsområdet.
Den del av skyddsområdet som inventerats varje månad 2019-2021 uppskattades hysa upp till 200 skarvar vintertid och upp till 800 under hösten.
Antalet knubbsälar var betydligt färre, oftast bara några tiotal.

Related Results

Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Smarta applikationer för behovsstyrd skötsel av träd
Skötseln av våra städer blir alltmer central allteftersom städerna växer och klimatet förändras. Existerande, samt planerade, grönytor, parker och trädplanteringar bör därför förva...
Hållbarhet i fokus : Lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm
Hållbarhet i fokus : Lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm
Ett växande antal forskare och samhällsaktörer menar att fokus behöver flyttas från tillväxt till att utforska alternativ till att åstadkomma hållbara samhällen. Hittills har det v...
Arbete i kyla med sjukdom
Arbete i kyla med sjukdom
Det övergripande syftet med denna narrativa kunskapsöversikt var att beskriva hur hälsorisker förknippade med arbete i kyla påverkas av ålder och sjukdom. En systematisk litteratur...
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande
Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didakt...
Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet
Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö univers...

Back to Top