Vänskap, rörlighet och hemmakänsla: Vilken roll spelar bostadsområde och skola?

Denna artikel handlar om vilka förutsättningar barn mellan 11 och 15 år och från olika bostadsområden i en medelstor svensk stad har för att ta del av och känslomässigt knyta an till andra sociala och rumsliga miljöer. Detta görs genom att besvara frågor om var barn tillbringar sin tid när de inte går i skolan, var deras kompisar1 bor och var de känner sig hemma samt hur kopplingen till skolklassens upptagningsområden ser ut. Med hjälp av en dagboksstudie och en kartstudie visas att barnen faktiskt vistas en hel del tid på platser utanför sin omedelbara närmiljö och har möjlighet att ta del av och knyta an till dessa platser men att det finns skillnader mellan barn från olika bostadsområden. Det som framstår som den viktigaste mekanismen för hur den rumsliga utbredningen av barns vardagsliv ser ut är skolklassens upptagningsområde och indirekt skolans popularitet och rykte.