Search engine for discovering works of Art, research articles, and books related to Art and Culture
ShareThis
Javascript must be enabled to continue!

Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling

View through CrossRef
Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras. English abstract A Swedish Academic Vocabulary Test – revision, validation, and suggestions for further development Academic vocabulary is generally regarded as indispensable for academic literacy, e.g., for reading and understanding academic texts. Assessment of academic vocabulary knowledge can be relevant in a range of educational contexts. The aim of this study was to validate a multiple choice test of receptive Swedish academic vocabulary. A Swedish academic vocabulary test (SAVT) was extracted from an existing frequency-based word levels test. SAVT measures knowledge of words from a Swedish academic word list. Pilot studies were followed by minor revisions to the extracted test. Subsequently, the test, a sociolinguistic survey and a linguistic self-estimation instrument were administered to 551 students in university preparatory upper secondary education. Statistical and lexical analyses were conducted based on the results. Reliability and variance were sufficient and discriminated different proficiency levels among test-takers at group level. Positive covariance between test scores and self-reported reading ability and test score differences between groups of different gender and first languages added to the validity argument. The lexical analyses showed that word frequency, polysemy and meaning nuances between certain words could pose difficulties for some students, which is typical for a test group in the process of developing their academic literacy. Suggestions for further development of the test (and the underlying list of academic words), including the addition of more items, are discussed.
Title: Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
Description:
Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.
ex.
för att läsa och förstå akademiska texter.
Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang.
Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd.
Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT).
SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO.
Förstudier följdes av revideringar av SAVT.
Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program.
Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes.
Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå.
En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet.
De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet.
Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras.
English abstract A Swedish Academic Vocabulary Test – revision, validation, and suggestions for further development Academic vocabulary is generally regarded as indispensable for academic literacy, e.
g.
, for reading and understanding academic texts.
Assessment of academic vocabulary knowledge can be relevant in a range of educational contexts.
The aim of this study was to validate a multiple choice test of receptive Swedish academic vocabulary.
A Swedish academic vocabulary test (SAVT) was extracted from an existing frequency-based word levels test.
SAVT measures knowledge of words from a Swedish academic word list.
Pilot studies were followed by minor revisions to the extracted test.
Subsequently, the test, a sociolinguistic survey and a linguistic self-estimation instrument were administered to 551 students in university preparatory upper secondary education.
Statistical and lexical analyses were conducted based on the results.
Reliability and variance were sufficient and discriminated different proficiency levels among test-takers at group level.
Positive covariance between test scores and self-reported reading ability and test score differences between groups of different gender and first languages added to the validity argument.
The lexical analyses showed that word frequency, polysemy and meaning nuances between certain words could pose difficulties for some students, which is typical for a test group in the process of developing their academic literacy.
Suggestions for further development of the test (and the underlying list of academic words), including the addition of more items, are discussed.

Related Results

Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna
8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i...
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar in...
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 ...
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Hur mår HBTIQ-unga i Finland?
Under våren 2013 kartlades välmående bland unga HBTIQ-personer i Finland (HBTIQ står för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad och queer) i en omfattande nätenkät. Unders...
Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige?
Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige?
Under senare delen av 1990-talet framstod Sverige som ett föregångsland för ett expanderande välfärdssamhälle med reformer och införande av service och social grundtrygghet i livet...
Sedd, igenkänd, okänd.
Sedd, igenkänd, okänd.
I essän ”Sedd, igenkänd, okänd” behandlar jag kristusgestalterna i Solveig von Schoultz dikt ”Glasfönster, katedral” (1968). Dikten är ekfrastisk, utformad som en iscensättning av ...
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Sälars födoval i relation till bytesförekomst
Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från b...

Back to Top